Naturskydd och miljövård

Från naturskydd till hållbar utveckling
Utvecklingen från naturskydd över naturvård, miljöskydd och miljövård till en ”hållbar utveckling” har ägt rum sedan mitten av 1900-talet och pågår för fullt fortfarande. Här är några få nedslag i den tidigare delen av processen, bl.a. några exempel på sammanfattningar av mina tankar och erfarenheter i text och bild. Och på material som andra bidrog med. (Se vidare under rubriken Internationellt.)

 

H4

Naturkalendern
Under många år, under början av 1960-talet, reste jag runt i Sverige med Lars Ekholm från Sveriges Radio och Erik Larsson från Naturskyddsföreningen och gjorde radioprogrammet Naturkalendern, åtta program om året. Det riktade sig till mellanstadiebarn och fick ett viktigt, stort genomslag. Boken vi skrev till programmet gavs ut i många upplagor och trycktes i långt över 100.000 exemplar. Sedan fortsatte vi med TV-program.

 

 


Första Naturläran
Betydelsen av tidig kunskapsförmedling på miljöområdet kan inte nog betonas.
Den här skriften skrev jag för barn och vuxna i nära samarbete med illustratören
Anders Helin.

H5

Naturvården i undervisningen
Och miljöfrågorna i utbildning i övrigt – på alla nivåer, från förskola till universitet och yrkesvidareutbildning. Det här har jag ägnat oräkneliga timmar, strategiskt och praktiskt. (Det var ett av skälen till utnämningen till hedersdoktor.) Kunskap om och förståelse av miljösamband – kopplingar till ekonomi, produktion, hälsa, säkerhet, genderfrågor, etc., etc. – och effekterna av naturresursförslitning och miljöförstöring är avgörande för mänsklighetens framtid.

H6

H7
Det måste börja tidigt. På det högra omslaget ser vi Mattias och Lisa, våra två äldsta barn.


SNF-bildserier/skrifter

I senare delen av 1960-talet hade problemen med miljöpåverkan blivit tydliga – miljögifter, vatten- och luftföroreningar… Naturskyddsföreningens dåvarande ordförande Gösta Walin ställde vid den tiden en viktig fråga till mig: skulle föreningen fokusera på naturvårdsfrågor eller bredda verksamheten att också innefatta andra miljöproblem. För mig var valet självklart det senare – frågorna hänger ihop. På den vägen blev det. Jag bugar för vidsynta ordförandegiganter som Gösta Walin och Bengt Hamdahl.

Material för bl.a. skolor saknades på den tiden och Naturskyddsföreningen gav ut de första skrifterna och tillhörande diabildserier om allehanda miljöproblem – alltifrån ekologi och biocider till luftvård, vattenvård, grustäkt och fysisk planering. Nedan ett litet urval.

H9 H10 H11 H12 H13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

H14

 

 

 

 

 

 

 

H15H18

 

H16H17

Miljökunskap
Naturskyddsföreningen lierade sig med ett antal andra aktörer – Skolöverstyrelsen, Sveriges Radio, etc. – inte bara för att nå ut med budskapen, utan också för att bredda engagemanget för miljöfrågorna. Här två exempel.

H8

H10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försurning
Naturskyddsföreningen drev försurningsfrågan under många år och vi etablerade ett Försurningssekretariat i Göteborg, under Christer Ågrens skickliga ledning, tillsammans med några andra organisationer. Problemets internationella karaktär accepterades inte av alla till att börja med och jag minns några hårda ordväxlingar jag hade med prins Philip om Storbritanniens roll i försurningen av Sverige.

IMG_4475

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Projekt Havsörn

HavsörnskriftHavsörnen var på väg mot utrotning. Miljögifter, boplundring, brist på boträd, tjuvjakt… Vintern 1971 låg jag insvept i en sovsäck i underslafen i en koja i Roslagen och skrev ihop den första projektplanen för Projekt Havsörn i skenet av ett stearinljus. Från överslafen bidrog Björn Helander, suverän projektledare, med sakkunniga synpunkter. Utanför på isen, i kylan och mörkret, låg döda, giftfria grisar som vi släpat dit för örnarnas skull.

 

 

Projekt Pilgrimsfalk
Så startade vi Projekt Pilgrimsfalk med Peter Lindberg som projektledare.

IMG_4496

 

 

 

 

 

 

 

 

Projekt Varg
Och Projekt Varg med Mart Marend som projektledare. Kontroversiellt förstås, men nödvändigt att bryta trenden, vilket skedde så småningom, men det tog tid! ”Rödluvan ljög” riktade sig till yngre läsare, men nådde förstås därmed även äldre.

H1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nationalparker
IMG_4481Jag har besökt nationalparker på alla kontinenter och funderat på hur de bevaras och hur de görs tillgängliga – vilket hänger ihop. Här en bild på inledningen till en artikel i Svenska Fjällklubbens Till fjälls. I Sverige har det ibland sagts att det är viktigare att integrera naturvård i näringarna och det är förvisso viktigt, men jag har alltid ansett att ett formellt skydd av värdefull natur dessutom är nödvändigt. Det märks när renodlat ekonomiska intressen tränger sig på. Återkommen till Sverige efter att ha arbetat för internationella organisationer 1976-1978 introducerade jag tanken på marina reservat i landet och senare verkade jag för bildandet av Nedre Dalälvens nationalpark.


Lilla Karlsö
Under min tid på Naturskyddsföreningen höll jag i förvaltningen av Lilla Karlsö. En av de kärare uppgifterna, även om skötselfrågorna ibland kunde vara knepiga. Lillön är en pärla i svensk natur. Snart borde det vara dags att göra båda Karlsöarna med omgivande vatten till nationalpark.

IMG_4500

Radio och TV
Under något år medverkade jag regelbundet med miljökrönikor i Sveriges Radio, Förmiddag i P1: ”Snävtänkarna”, ”Framtidssoppa och minnesförlust”, ”Vilka är det som inte vill”, ”Vad var det jag sa”, ”Tänk globalt, handla själv!”, ”Havet”, ”Känslosamt” var några av rubrikerna.

IMG_4544

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I TV medverkade jag i olika sammanhang, skrev och talade in speakertexter, samtalade med David Attenborough, Arne Weise och Nils Linnman och andra. Det mest dramatiska var nog när vi gjort en film, ”Kvicksilver”, om kvicksilverkatastrofen i Minamata i Japan och SVT efter påtryckningar inte tänkte sända den. En kontakt med Expressen resulterade i rubriker och filmen sändes. Den användes sedan under många år i medicinarutbildningen som exempel på miljögifters inverkan på hjärnan.

Temaresor
På den tiden saknades det ett reseföretag som utgick från ett naturvårds- och miljötänkande. 1971 startade därför Nils Ragnar Jeansson och jag Temaresor. I pressreleasen stod det bl.a.: ”Temaresor är ett nybildat specialföretag för resor till djur och natur över hela världen. Avsikten med verksamheten är att skapa opinion och förståelse för naturvård… Antalet deltagare i varje resa kommer att vara begränsat… Guidningen kommer att utföras av välutbildade naturvetare.” Jag hade kontakt med Owe Gustafson – han som tecknade i TV-serien ”Fem myror är fler än tio elefanter” – och han åtog sig att skapa logotypen. Min insats var ideell och jag hade så mycket annat att göra, efter ett antal år med växande verksamhet avyttrade vi företaget.

HS1

Vårfåglar och Ugglor
Känslan för naturens värden är ovärderlig. Dock svår att underhålla i en alltmer urbaniserad värld. Naturskyddsföreningens verksamhet lokalt är viktig. Material som underlättar har Naturskyddsföreningen centralt bidragit med. Jag läste in enkla ramsor som skulle göra det lättare att känna igen vanliga fågelläten – bofinken: ”snälla lilla mamma får jag gå på bio i kväll”. Kassetten Vårfåglar med Sten Wahlströms inspelningar blev populär, bl.a. i skolor. Och sedan gjorde vi en om ugglor och andra ”vinterfåglar”.

H19 H20